En kvinna mitt i livet.Gift och har två barn samt två hundar. I våran famil har vi drabbats av livet, maken är njursjuk (systnjurar) och vi ska genomgå en donation. Jag bestämde mig för att blogga dels för att skriva av mig samt ge kanske tips åt andra människor i liknande situation. Sedan kommer jag att skriva om andra saker men till och början kommer det säkerligen till att handla om sjukdomsbilden.
måndag 4 juli 2011
Kommentars rutan tillbaka...
Som bekant hade jag en paus i bloggandet och när jag återupptog det, var jag inte alls säker på hurvida jag kommer till att fortsätta, och framförallt hur ofta jag kommer till att vara här.
Som det ser ut just nu har jag lust och därför kör ja med kommentar formulär:))
Ganska lustigt det här med blogg. Igår var jag inne på en annans blogg där vederbörande hade skrivit en väldig bra artikel om hundar och barn..
Personligen såg absolut inget fel, kränkande negativt i det utan jag läste det som en "öppen" intressant disskution i ett ämne som man kan ha hur många åsikter som helst om, säkerligen vilken utgångs position man har..
Jag måste verkligen säga att jag blev beklämd, vilken hemsk stämning det blev, faktiskt det blev personangrepp utan dess like osv...
Jag själv blev fundersam över formuleringarna som utväxlades där...Jag har ALDRIG stött på detta i bloggandes värld och ändå har jag en del läsare när man tittar på hur många som har besökt denna bloggen. Närmare 12000, personer på 2 år.
Är det så att IT-samhället, trubbar av normal social folkvett???Alltså man gömmer sig bakom en dataschärm och kan disskutera hur som helst, ja till och med på sådant sätt som man inte skulle göra om man stod öga mot öga med vederbörande???
Det var väldigt tråkigt att det blev så..för ämnet kan alltid diskutera, på ett konstruktivt sett och inte som nu totalt destruktivt, och dessutom till absolut ingen nytta...