Har varit och tränat hundarna idag med livet som insats, halt som in i bomben, men jag klarade mig utan att ramla en ända gång, vilket är en superseger för min del, men vist jag hade en superlydnad från bilen ut till planen (där det var blankis).
Maken var hemma inväntar samtalet från Sahlgrenska hur biopsin var som dom tog igår, men dom har fortfarande inte ringt.
Så det är bara att vänta det var väldigt lite personal där igår, 1 av 4 var på plats så dom har fullt upp kan jag tänka mig dom stackarna som arbetade.