En kvinna mitt i livet.Gift och har två barn samt två hundar. I våran famil har vi drabbats av livet, maken är njursjuk (systnjurar) och vi ska genomgå en donation. Jag bestämde mig för att blogga dels för att skriva av mig samt ge kanske tips åt andra människor i liknande situation. Sedan kommer jag att skriva om andra saker men till och början kommer det säkerligen till att handla om sjukdomsbilden.
söndag 5 september 2010
Lite i hundarnas tecken...
Nu blir det lite i hundarnas tecken jag skriver, har man en 10 v valp så hinner man liksom inte med så mycket mer vill jag lova.
Det är hur jäkla jobbigt som helst med en valp, men vad jag njuter, Solo är en riktig glädjespridare, fast Gustaf tycker nog att man kanske skulle kunna ge honom löständer misstänker jag.
Jag är av den "gamla! sorten , som påstår bestämt att ALLT som du gör med din valp tills den är 16-18v gammal får du igen resten av livet, dvs ut bland mycket människor, spåra, klippa klorna och sist men det viktigaste kärlek kärlek och kontakt
, har du lagt grunderna där, så har du igen det.
Därför är det fullt upp här:)