En kvinna mitt i livet.Gift och har två barn samt två hundar. I våran famil har vi drabbats av livet, maken är njursjuk (systnjurar) och vi ska genomgå en donation. Jag bestämde mig för att blogga dels för att skriva av mig samt ge kanske tips åt andra människor i liknande situation. Sedan kommer jag att skriva om andra saker men till och början kommer det säkerligen till att handla om sjukdomsbilden.
lördag 9 maj 2009
Ibland hänger jag liksom inte med..:)
Tidigt i morse, så steg vi upp för maken skulle till tippen, med maaaassor av skräp. Bland annat en naken julgran som har sett sina bästa dagar...
-Ska jag hjälpa dig att lassa på släpkärran?? -Nänä, inga problem det fixar jag själv... (ok, då kan jag ta det lite "maniana", vad bra, hihihi.....)
Trodde jag, gick ner i källarvåningen och tog tvätten, och sedan ställde jag mig i duschen i godans ro...
Då kommer The One And Onely-Vad gör du?(jamen ser han inte det?)-Jag duschar.-Jamen skynda dig vi måste åka iväg och tömma kärran innan det blir massor av folk på tippen...(men han behövde ju ingen hjälp sade han ju)-ÄÄÄÄhh, om du går upp och tar dig en kopp kaffe så är jag strax klar...-Nänänä skynda dig nu, det går inte. -Alltså du är den största stressgurkan jag vet.- Jaja men skynda dig nu...
Ok det var nära att jag fick springa ut till bilen i bara bh och trosor och ta på mig kläderna under färden....
Men vi hann innan folkstormen kom. Jo det är sant i våran stad så är det ett "folknöje" att åka till tippen på lördagarna.
Det gladde mig att det var 4 st som slängde sina julgranar, så vi är inte sämst!!!!!!