En kvinna mitt i livet.Gift och har två barn samt två hundar. I våran famil har vi drabbats av livet, maken är njursjuk (systnjurar) och vi ska genomgå en donation. Jag bestämde mig för att blogga dels för att skriva av mig samt ge kanske tips åt andra människor i liknande situation. Sedan kommer jag att skriva om andra saker men till och början kommer det säkerligen till att handla om sjukdomsbilden.
lördag 16 maj 2009
SS hörde aldrig av sig igår...
Dom ringde aldrig från SS igår för att meddela svaren...Jag tycker det är riiiktigt jäkla dåligt. Samtidigt så får man tro att, kreat, det är antingen mindre eller att det har stannar på 160..
Men så kommer min vanliga oro/misstänksamhet...Tänk om dom har missat??? Ok på Onsdag vet jag att maken ska dit för då ska han förutom proverna få andas i det "speciella rummet".
Speciella rummet är en "bunkern" som maken måste ha 1/ggr/mån, där sitter han och andas någon timme, för går man på så oerhört höga doser cortison som transplanterade människor får speciellt i början, eller när det krånglar som i vårt fall... då har man egentligen inget naturligt emmunförsvar kvar. Dessvärre så är det ett speciellt ämne, som man är rädd för att man ska få och det sätter sig tydligen i lungorna och är mycket farligt...(Jag har inte satt mig riktigt in i vilket ämne det är).
Så onsdag får vi veta resultat, men personligen tycker jag det är alldeles för lång tid. Maken tycker däremot, att "är det något så ringer dom".
Då väntar vi då....