Carpe Diem

Jag är och har alltid varit något av en zoombie på morgonen. Jag kommer aldrig igång förrän efter min andra kopp kaffe. Det är verkligen ett stort handikapp. Jag tror att jag har försökt med allt...Men jag har en "oförskämt"morgon pigg äkta hälft som börjar dagen med att skämma bort mig:))Jo det är sant, min älskade make kommer varje morgon i ur och skur med en kopp kaffe till mig. Fattar ni att jag är fullständig TOOOOKIGT KÄR i honom:))!Så varje dag börjar med att vi sitter med varsin kopp kaffe i sängen i vår alldeles "egna" värld och vaknar till liv medans vi tittar över stan.(Vi bor högt upp) Sedan så börjar vi dagen. Men den första egna privata sfären är guld värd. Idag var det sig likt:)) Har precis varit i stan och hämtat mediciner till maken ( I morse räknade vi ut att han just nu över helgen äter 30 tabletter om dagen!!!)samt inhandlat lite mat. När jag kom hem så låg han och sov älsklingen.