Dagen D...

Vaknade självmant strax före kl 06,00. Kunde inte somna om så jag steg upp en halvtimme senare. Körde tvåan till skolan, fast han har skolan 11 hus härifrån..!Det tar längre tid för mig att köra bil än att det tar för honom att cyckla. Men idag ösregnade det och jag tyckte såååå synd om honom. Åkte och tränade för första gången på tre veckor, eftersom jag har haft en jävl...förkylning som inte vill ge med sig. Vad gott inte en enda människa där. Jag har fått egna nycklar så jag tränar när det passar mig oavsett tid på dygnet. Det kallar jag LYX på hög nivå!! Stod i duschen vid 9,30 och "kände" makens närvaro så starkt. Ringde sjukhuset kl 11,00 och skulle kolla att dom har verkligen kört igång. Jorå, dom började vid 9,30!! Det är absolut inte första gången något sådant inträffar mellan oss. Så här har vi haft det hela tiden. Jag måste avvakta några timmar till innan jag ringer igen... Pratade med min kloka mamma på "skypen idag" hon är verkligen gullig, hon oroar sig och verkligen bryr sig. Det känns så skönt. beskriva det på något annat sätt. Inte ett enda jävla samtal har dom ringt!!