För en stund sedan skrev jag och då var det "hyfsat", nu utan någon direkt anledning så är det botten, jag skakar småfryser...gråter
Just nu önskar jag att man kunde vrida livsklockan framåt /bakåt what ever bara, jag slapp från denna känslan.
Om jag kunde vrida tillbaka klockan vad hade jag gjort annorlunda??? Faktiskt ingenting, jag är priviligierad och har ett väldigt rikt liv, där jag har hög kvalitè...
Vrida klockan framåt...vågar jag det???? Njaaa det är tveksamt...men att stå bredvid, är jäkligt tröttande.
Jag vill ha ett NORMALT JÄVLA liv, där stora bekymret är typ, färg på nagellacken, lite huvudvärk osv...
Jag vill inte vara rädd att se hur min älskade vän sakta förgiftas av sin kropp, hur orken dräneras på livsenergin, förra gången var jag inte så rädd, då visste jag att det fanns möjligheter då jag var donator, nu är vi jäkligt illa ute om maken inte svarar på behandlingen.
Seriöst jag är livrädd att maken kommer till att gå in i nästa dimension, ensam kommer jag aldrig att bli för maken kommer alltid att vara vid min sida, jag bara vet det, men jag är så rädd för saknaden...
