Kvällen innan julafton hade vi ett djupt samtal...jag berättade att jag tyckte att flytten till skåne inte var en bra idè, herregud jag känner ingen och tänk om jag blir ensam där....
Då säger maken, - Anledningen till att vi flyttar dit har inte ändrats ( han tänker på yngsta sonen att han ska ha dom absolut främsta förutsättningar som finns, eftersom han har ett funktionshinder, och han har så rätt. Det är varje förälders SKYLDIGHET att kunna ge sitt barn dom allra bästa förutsättningar, oavsett) och du bara fortsätter, som vi har bestämt..
Sedan blev han förbannad för han menade på att jag i tankarna har begravt honom...jävla manlig babianlogik, bara för att man är vidsynt öppen och inte "sopar" under matten så får man en epitèt på sig...jävla älskade idiot!
http://www.youtube.com/watch?v=iA3rsIcthiQ
