Makens projekt...

Alltså maken har varit lite hemlighetsfull och dragit sig tillbaka till garaget, och väl där har han pillat och jag har inte fått veta vad han håller på med. Aha tänkte jag i min enfald, det är någonting hemligt, spännande till hanses fru... Igår fick jag reda på den stoooooooora hemligheten han håller på med...en datorstyrd svets! Jo visst är det spännande eller hur?:) Fattar inte hur jag har klarat mig utan! Är det konstigt att män och kvinnor inte förstår varandra...hallå jag vill ha glamour rosa skimmer, romantik... Det maken tänker på är TEKNIK!

Ett telefonsamtal...

I morse var jag och handlade. Nyss fick jag ett telefonsamtal, där dom berättade att min plånbok hittades på bandet i affären!!! I vanlig ordning hade jag inte märkt någonting, exempelvis att jag kom hem UTAN plånbok! Är jag knäpp eller..?

Bilder från igår

Allvarligt talat...

Jag var och handlade och när jag skulle betala så såg jag vid kassan, att det finns tabletter att köpa mot baksmällar??? Jo det är sant man skulle ta 2 st, på kvällen när man lägger sig och sedan vaknar man upp och slipper baksmällar... Allvarligt talat! Är det inte bättre att dricka mindre, så man slipper baksmällar?

Lite i hundarnas tecken...

Nu blir det lite i hundarnas tecken jag skriver, har man en 10 v valp så hinner man liksom inte med så mycket mer vill jag lova. Det är hur jäkla jobbigt som helst med en valp, men vad jag njuter, Solo är en riktig glädjespridare, fast Gustaf tycker nog att man kanske skulle kunna ge honom löständer misstänker jag. Jag är av den "gamla! sorten , som påstår bestämt att ALLT som du gör med din valp tills den är 16-18v gammal får du igen resten av livet, dvs ut bland mycket människor, spåra, klippa klorna och sist men det viktigaste kärlek kärlek och kontakt , har du lagt grunderna där, så har du igen det. Därför är det fullt upp här:)

Får jag presentera ...SOLO

Får jag presentera familjens senaste tillskott nämligen SOLO:) Det är en stor riesenschnauzer, som i söndags fyllde 9 v. Valet av ras var inte alls svår, jag hade bestämt mig för att återgå tillbaka till brukshunden. Schäferhunden, som jag kan ganska bra har jag släppt, jag tycker inte att dom är snygga med sina krökta ryggar, hasande på bakbenen, deras annars så vackra ansikte har fått ett spetsig nosparti, och tyvärr psyket är inte vad det en gång har varit, för att inte tala om sjukdomar (och det här med hundar och sjukdomar, det kan jag som bekant och det vill jag inte vara med om igen), sedan hade vi dobberman som jag tycker är så jäkla vackra, men då sade maken att han inte tyckte det var ett alternativ som han tyckte var intressant, men däremot riesenschnauzer kunde han tänka sig. Eftersom riesenschnauzer är faktiskt bland dom friskaste hundarna vi har i bruksvärlden så fick det bli en sådan. Riesen är en ras som jag har kommit i kontakt med ganska mycket och dom är så otroligt ståtliga, roliga, och totalt obrottslig trogna sin familj.Sedan fäller dom inte, och det tycker jag är bra. Det är inte en stor ras här i Sverige så jag hade tur och fick tag i en:))))Fast vi fick åka en bra bit...men men vad gör man inte:) Snart ska vi in till stan för det är en så kallad torgdag och då är det massor av människor i stan, det är bra socilträning för en valp:). För er som undrar hur mitt sorgearbete går kan jag säga, senast för några timmar sedan grät jag, en stund. Men så tittar jag på mina två andra hundar och är glad och tacksam att över att ha dom i mitt liv.. Men sorgen efter min älskade bulldogg den är obeskrivlig. Inte ens i min vildaste fantasi kunde jag föreställa mig att man kan sörja en hund såhär.