måndag 12 maj 2014

Idag kom dom befriande tårarna....

Hemkommen efter morgonpromenaden, och ger hundarna mat går in i ett tomt rum som en gång var matsalen, jag ser mig omkring, och förflyttas många år tillbaka i tiden, då jag var och tittade på detta huset, jag ser hur det såg ut tapeterna, dåvarande möbler , och tårarna började rinna på mig.
Detta huset var jag andra ägaren på , den första ägaren , han ägde större delan av marken som numera är ett större villa kvarter, och när han byggde huset så tog han och frun ut det bästa läget, där bodde dom till dom vandrade vidare in i nästa dimension.
Här skulle jag bo tills jag själv skulle vandra vidare...
men livet som jag tycker ibland är jäkligt orättvist ville någonting annat, och förberedde mig för det.
Snart är det dags, att åter igen börja om på någonting nytt, med all osäkerhetsfaktor som det innebär.
När jag ser tillbaka så har jag haft ett oerhört rikt spännande liv som många avundas mig på, men jag har aldrig fått någonting gratis, utan har fått kämpa mig till det jag har, och snart börjar ett helt nytt kapitell i min livsbok, och just idag är det en smärtsam dag då jag börjar inse att slutet på detta kapitel börjar att närma sig.