ÄNTLIGEN...

Äntligen, så kom det efterlängtade samtalet, vecka 9, då är det dags för donationen. Maken kommer att läggas in på måndag för han måste få sin SISTA dialys på tisdagen. Jag kommer att ha häcken full köra maken, sedan ska vovvsingarna lämnas, hemmet ska städas (varken maken eller jag kommer ju att vara speciellt frächa efter operationerna).Sedan på tisdagen så ska jag skicka tvåan till skolan, åh vad jag kommer att längta efter denna lilla speciella mannen... Sedan drar jag själv iväg för kl 10,00 ska jag skrivas in. Maken är då på dialys och jag ska ta ett sista ekg, samtala med kirurgen osv. Jag har valt så kallad "ÖPPEN KIRURGI", dvs vanligt snitt... Men det har jag ju skrivit om innan att jag skulle göra. ÅHHH, äntligen börjar jag se en ljusning i tunneln:) Fast maken är jag lite orolig för, han är lite bekymrad för denna operationen, mer än han var för den första, för mig är det tvärt om den första den var rent ut för jäklig, ovissheten oro,osv men den här tycker jag att det inte finns någon direkt anledning att oroa oss för förutsättningarna är dom BÄSTA:))GO FOR IT!!!