tisdag 10 februari 2009

Idag har jag varit med maken på "dårhuset"...

Idag har jag varit uppe sedan midnatt känns det som, Nä inte riktigt men tidigt fick vi stiga upp för att ta oss till "dårhuset" vi gjorde en sista korstest som man gör innan donationen. Maken den glidaren kommer ju undan dom drar proverna från hans cvk, men jag som är sååå nedrans svåstucken... Kom till njurmotagningen där dom skulle ta mina prover och till min stora glädje så var det makens ansvariga ssk, Kate som skulle ta mina prover. Hon är bara så BRA denna kvinnan, inget hummande rak på sak saklig , ja kort och gott tack vare henne och några till så överlever patienter. Hon och jag har fått många goda skratt ihop. Trots mina snart be aktningsvärda 45 år så har jag tyvärr inte lärt mig att skratta tyst utan jag har något av ett gapskratt när jag skrattar och det fick jag även denna morgon, kollegerna till Kate trodde att vi hade en fest inne på behandlingsrummet eftersom, hon hördes lika tydligt, och anledningen till detta är följande: Jag ska försöka att beskriva min älskade make. Jo, först är han lång 186 smal 78 kg(ja livet är för jäkla orättvist, med mina 164, och välsvarvade 68 kg). Blond blå ögon och ett ansikte som påminner om "Klintan", dvs stone face, han visar inte mycket nyanser i det. Nu kommer poängen, han är definitivt ingen småpratare, maken utstrålar dessutom en oerhörd integritet så folk är lite avvaktande mot honom. Men han är den snällaste som finns och han är en klippa i livet. Men hans utsrålining håller människor på av stånd. Jag är tvärt om, jag tror banne mig att skulle jag hamna på en öde ö, så skulle jag ta mig sjutton pladdra med en cocospalm. Detta är det yttre men vi är egentligen oerhört lika han och jag. Nåväl Kate berättade, just om maken totala ovilja att vara där och därmed hans svårigheter att samarbeta med den övriga personalen. Kate har lärt sig att ta honom så med henne går det bra men dom andra,hihhi dom har det inte lätt. Kate berättade om episoder som dom har varit med om och jag tjöt av skratt för jag kunde livligt se mig min älskade vän framför mig. Dessutom så kan dom inte "köra" psykologiska samtal metoder med honom, herregud han är ju gift med en terapeut, och är det något han absolut inte tål så är det oärlighet/manipulation, då är det bättre om personalen skulle säga rent ut till honom typ, nu får du hjälpa till här, för det hade han tagit, men manipulation på maken nääe det går inte. Hon berättade att det var en skötesrka som hade försökt att samtala med maken en morgon när det hade snöat-Åh vad härligt, nu har det kommit lite snö. -Nä det är skit. -Jamen tänk på alla barnen som blir så glada, nu när sport lovet börjar. _åh , kan du tala om för mig varför i hela världen jag ska tänka på alla barnen??? Den stackarn hummade något och gick. Vad hon missade var ju att maken skämtade med henne men hon uppfattade det inte så eftersom hon kunde inte läsa av honom... Det sista Kate sade till mig innan vi skildes åt var-dem flesta patienter brukar ringa hit och berätta hur det har gått, men det räknar jag inte med att maken gör så nu lägger jag ansvaret på dig:)) Jaaa, dom har det nog inte så lätt med maken.