tisdag 24 februari 2009

Rapport från dagen innan...

Dagens rapport, från en frisk människa:), efter att ha skickat iväg tvåan, till skolan så ringde Cyberdrottningen:)(mamma).Hon var tapper men det slutade med att efter att hon önskat mig lycka till så fick pappa ta över telefonen, eftersom då klarade hon inte mer. Taxin kom i utsatt tid, så det var bra, men tror ni inte att något så ska dårhuset lyckas med… Ja taxichauffören berättade att på vägen så skulle vi ta en upp en annan patient??? Jaa, du sade jag –jag har varit mycket noga med denna resan, jag hoppas verkligen inte att den som ska åka med är sjuk, på något sett. Jag ska donera ett organ i morgon så det har jag varit mycket tydlig med! Denna fantastiska taxichauffören, han var så underbar, så han sade till mig,- du vi har gott om tid så jag släpper av dig först, innan jag hämtar nästa patient:) Vilken fantastisk människa. Jag vill hedra denna mannen för hans proffsiga attityd. Kom till avd och maken hade redan gått till dialysen. Fick pratat med en läkare, sedan tog dom massor av prover, jag fick lite mat, och sedan kom den här forskningsläkaren, och jag blev så glad, hon ska hjälpa mig att flytta över mina papper från dårhuset till SS,JIPPIEEJ Maken kommer från dialysen, efter att ha haft vårt ”hångelparty”, så bar det iväg till narkosen för en narkosbedömning. Där fick jag en nål i armvecket eftersom, jag är så svårstucken, sedan bar det raka vägen tillbaka till avd för kirurgen skulle komma. Kirurgen kom och berättade om själva ingreppet och målade graffitti på min mage. Efter det frågade han mig om jag hade några frågor, och det hade jag! - Jag har två frågor, -Ska du på fest idag?- Ska du träna hårt idag? Först tittade han på mig som om jag inte var klok, men så började han att gapskratta och lovade mig att nej han skulle inte festa idag, och nej han skulle inte träna. Bra då kände jag mig nästan nöjd- jo förresten ingen kandidat få tråckla ihop mig, utan det ska vara en erfaren kirurg, jag kan förstå att kandidaterna behöver träning, men tyvärr, inte på mig, dom få träna sig på andra människor. Nä han lovade att så skulle det bli. Det sista han sade innan han lämnade rummet var- nu ska jag hem och säga att jag ska ta det lugnt, och så skrattade han. (Säkert tänkte han att vänta bara tills i morgon, då är du minsann inte så kaxig längre) Ack, ja visst är det så:) Eftersom jag skriver bara mina inlägg i ett word dokument för att kopiera in dom på bloggen så kan jag tyvärr inte svara, på era kommentarer förrän jag är hemma igen, men då svarar jag. Nästa gång vi höres så är jag halt och lytt:) Kram på er och tack för era goa inlägg