Lite konstigt det här...

Jag tror att jag befinner mig i en posttraumatisk chock på något sätt. Jag är totalt helt slut! Jag måste ta till stenhård disciplin för att masa mig upp ur sängen. I morse skulle jag följa maken till sjukhuset (han skulle på dialys) sedan skulle jag fortsätta till Gustafs uppfödare som bor ca 5 mil därifrån efter att lämnat av maken på sjukhuset(. Gustaf har nämligen fått tre halvbröder förra veckan. Dom var såååååå härliga dessa små liven:)) Jag tycker det är så kul att titta på dessa små liven men likt förbaskat så tänkte jag i morse att -neeeej inte idag har ingen lust. Nu är det så att jag tänker på detta sättet om allt, även saker som jag tycker är roliga tycker jag mig inte att orka. Jag är bara såååå himla trist ,gäspar käkarna ur led av leda över mig själv! Sedan är det lite konstigt det här med dialysen, jag har hört från alla kanter och håll att när man får dialys så ska man bli pigg och må bra..? Maken har gått ner sig (förmodligen psykiskt) och jag är faktiskt lite trött på hela jäkla situationen. Innan var det att han faktiskt var jätte sjuk fysiskt, och nu är han psykiskt låg. Jag retar mig på skitsaker som jag aldrig förut ens har reflekterat över. Jag har ingen lust att vara den förstående hela tiden! Den enda som jag ska vara förstående på idag i alla fall är MOI:)) Ha, så talar en härlig sann egoist!!! Japp idag är det stooora ego dagen har jag beslutat mig för.