söndag 11 januari 2009

Är jag inte klok..?

Makens sjukdom är lömsk, verkligen när du har en njurkapacitet som är under 10% då är du verkligen sjuk. Har man dessutom inte påbörjat sin dialys, då är du åt helv... dålig!Alltså din kropp utsätts för en sådan ohygglig press, så att vi andra människor kan helt enkelt inte föreställa oss. Du är ständigt så trött eftersom kroppen är så förgiftat av sina egna "slaggprodukter", du orkar knappt att hålla ögonen öppna, du fryser för jämnan, samtidigt är det om ännu viktigare att man aktivera sig fysiskt eftersom det är det enda som hjälper kroppen att inte "lägga" av. Har man dessutom två operationer framför sig då är det "point of no return"! Speciellt donations operationen (op nr 2)då måste du vara någorlunda i fysiskt form innan.(Bättre resultat då) Sitter alltså i morse och intager en god frukost och jag säger till maken att jag ska ut med vovvsingarna och om han ska med. Jo det ska han, (nu är det så att det blåser apa ute) varav jag säger-jamen va bra, men det kanske är ide att du tar mössa på dig eftersom det blåser så..?(Maken är alltså på sitt 52-e år). Tack och lov så tog maken inte illa vid sig utan bara skrattade och tittade på mig och sa-"älskling" jag är din man, inte din son... Herregud, jag är inte klok skjut mig...